Anställdas rätt till semester- Det här gäller enligt semesterlagen

Oavsett vem eller under vilken form man anställer har arbetstagaren rätt till semester enligt semesterlagen. Semesterlagen är tvingande vilket innebär att en arbetsgivare kan inte avtala bort eller på annat sätt ge sämre rättigheter än den semester och semesterersättning som gäller enligt semesterlagen. Om en arbetsgivare har angett sämre rätt till semester i ett anställningsavtal än det som gäller enligt semesterlagen så är den delen av anställningsavtalet inte giltigt. Resterande delar av anställningsavtal gäller dock som tidigare. Semesterlagen ger rätt till viss sammanhängande semester varje år och rätt till semesterlön eller semesterersättning. Rätten till semester kan även påverkas av kollektivavtal eller anställningsavtalet, men den miniminivå som semesterlagen anger gäller alltid.

Minsta antalet semesterdagar

Enligt semesterlagen har en anställd rätt att ha semester, oavsett vilket arbete som utförs och vilken slags anställning det är.

En arbetstagare har rätt till minst 25 semesterdagar per år oavsett hur gammal den är och vilken sorts anställning den har. Om tjänsten är på deltid så räknas antalet semesterdagar om utifrån minst 25 dagar ledigt per år för heltid.

Det som kan stå i kollektivavtal eller anställningsavtalet kan endast ge en arbetstagare rätt till mer semester, det vill säga fler dagar än de 25 dagar man har rätt till enligt semesterlagen. Det är ganska vanligt att man har rätt till fler dagar vid en viss ålder eller liknande. Vissa anställningar ger 30 semesterdagar som en kompensation för att man inte har rätt till extra ersättning för övertidsarbete.

Semesterår och semesterdagar

Det vanliga är att semesteråret löper mellan 1 april och 31 mars varje år. Det är under den perioden arbetstagaren har rätt till 25 semesterdagar varje år.

En arbetstagare som anställs med ett startdatum efter den 31 augusti har bara rätt till fem semesterdagar det första året fram till den sista mars. Arbetstagaren får sedan 25 dagar för kommande år den 1 april.

Rätt till sammanhängande ledighet

Enligt semesterlagen har en arbetstagare alltid rätt att ta ut fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni till augusti varje år. Arbetsgivaren är alltså skyldig att tillse att varje arbetstagare kan få fyra veckors sammanhängande ledighet under de månaderna. Däremot kan arbetsgivaren styra när under perioden arbetstagare får ta sina fyra veckor sammanhängande.

En arbetstagare behöver givetvis däremot inte ta ut alla fyra veckor under den perioden utan det är frivilligt. Under övrig tid på året finns det ingen skyldighet för arbetsgivare att godkänna flera veckors sammanhängande semester.

Arbetsgivaren bestämmer när semestern tas ut

Huvudregeln är alltså att det är arbetsgivaren som bestämmer när en arbetstagare får ta ut semester. Arbetstagaren måste ansöka om semester och arbetsgivaren ska ge besked om den senast två månader innan semestern ska äga rum. Arbetstagaren kan inte på egen hand ändra eller avbryta semestern utan det måste ske i överenskommelse med arbetsgivaren.

Ledighet, ibland rätt till lön eller ersättning

När arbetstagaren har semester har har den rätt att vara ledig under den tiden och inget arbete ska krävas under semestern. I många fall har arbetstagaren även rätt till lön eller ersättning under tiden, dvs. betald semester. Detta beror på om arbetstagaren tjänat in ledigheten eller inte.

Intjänande av semester

Semesteråret enligt semesterlagen räknas oftast från 1 april till den 31 mars. Det innebär att arbetstagaren börjar tjäna in nya semesterdagar den 1 april som sedan kan användas och tas ut i form av betald semester under året därpå, från och med 1 april.

Om arbetstagaren påbörjar anställningen den 1 april 2023 så betyder det att intjänandeåret börjar direkt den första dagen på jobbet. Med start 1 april 2024 har arbetstagaren sedan rätt att ta ut den semestern den tidigare tjänat in i form av betald semester och får då semesterlön under tiden den är ledig.

Efter det första året löper både nästa intjänandeår och semesterår parallellt och arbetstagaren tjänar därför in nya semesterdagar till kommande år kontinuerligt hela tiden.

Innan arbetstagaren tjänat in semestern i förväg har den alltså inte rätt till betald semester. Arbetstagaren har däremot ändå rätt att vara ledig under året, men får då ta det som obetald ledighet. Vissa arbetsgivare erbjuder dock betald semester i förskott vid en ny anställning.

Vad är semesterlön, semesterersättning och semestertillägg?

När en anställd tar ut semester som den tidigare har tjänat in, det vill säga betald semester, så har arbetstagaren rätt till semesterlön under ledigheten. Det ska skiljas från semesterersättning som en arbetstagaren kan få om den till exempel tar ut outnyttjad intjänad semester i pengar när den avslutar en anställning.

Semesterlönen består normalt av den vanliga lönen som arbetstagaren hade haft om den varit på arbetet, eventuella fasta tillägg denna och ett semestertillägg. Semestertillägget är ett mindre tillägg som beräknas på lönen och som arbetstagaren alltså får utöver den vanliga lönen vid semester. Tillägg ges per semesterdag och storleken styrs av anställningsavtalet, kollektivavtal eller semesterlagen. Oftast rör det sig om någonstans mellan 50-400 kr i tillägg per semesterdag.

Att ta ut semester i förskott

Det är ganska vanligt att arbetsgivaren erbjuder arbetstagare att få ett visst antal dagar eller alla i förskott. Det innebär att arbetstagaren inte behöver ta ut obetald semester första året, medan den fortfarande tjänar in nästkommande års betalda semester. I stället får arbetstagaren ta ut den i förskott. Det kan innebära att om arbetstagaren slutar innan den hunnit tjäna in lika mycket semester som den tagit ut det första året kan arbetstagaren bli återbetalningsskyldig till arbetsgivaren.

Spara semesterdagar

Om en arbetstagare enligt semesterlagen har rätt att ta ut mer än 20 dagars semester ett år så arbetstagaren rätt att spara de som överstiger 20 dagar till senare. Dagarna får sparas i högst fem år och helt enkelt ”lägga dem på hög” för att tas ut senare.

Semester vid upphörande av tjänst

Om en arbetstagare som ska sluta har semesterdagar intjänade som inte tagits ut har arbetstagaren rätt att få ut den i pengar som lön. Det kallas för semesterersättning och ska motsvara lönen samt den extra semesterlön den skulle ha fått om arbetstagare tagit ut semesterdagen som vanligt under anställningen. Om en arbetstagare sedan tidigare har fått semester beviljad under den tid som räknas som uppsägningstid har den rätt att ta ut den som planerat.

PARTNERS

Bokio
Coop
Förhandlat
Qred
Get A Newsletter