Om du och din motpart inte kan komma överens vid den muntliga förberedelsen så kommer du att få ett datum när du ska inkomma med en slutlig bevisuppgift. Att du och din motpart måste ange den bevisning ni vill ta med i målet är viktigt eftersom det ger den andre möjlighet att se om motpartens bevisning går att bemöta. När det börjar närma sig målets avgörande ska det inte vara någon överraskning vilken bevisning som kommer att tas upp och om en av parterna kommer sent med ny bevisning kan det vara så att den inte blir tillåten att tas med i målet eller att den inplanerade huvudförhandlingen skjuts upp. Den bevisning du har och hur den presenteras är ofta en avgörande fråga för målets resultat.

Viktig fråga redan från start

Vilken bevisning du har är en av de viktigaste frågorna i en tvist och detta bör du ha noggrant gått igenom redan innan du ansökte om stämning vid domstolen. Har du inte tillräckligt mycket eller tillräckligt bra bevisning är det inte någon idé att inleda en tvist, även om du själv tycker dig ha rätt. Trots att du har mycket eller bra bevisning när du inleder en tvist kan också läget och vad som är känt såklart förändras rejält under målets handläggning i domstolen och beroende på vad motparten har skrivit och sagt. Det är därför vanligt att du måste ändra, lägga till och ta bort bevisning under målets gång. Att domstolen vid den muntliga förberedelsen bestämmer ett datum för när parternas slutliga bevisuppgift ska anges är därför ett sätt att föra målet framåt mot avgörande och tvinga parterna att få ihop all sin bevisning. Motparten kan då utifrån detta se vilken bevisning som kommer att tas upp och i sin tur förbereda den bevisning som denne anser sig behöva.

Bevisningen består huvudsakligen av skriftlig och muntlig bevisning. Den skriftliga bevisningen är olika handlingar och dokument, såsom avtal, e-postkonversationer eller olika intyg, utlåtanden eller andra dokument som ska visa att det är som du påstår.

Muntlig bevisning består av förhör med personer som varit med vid viktiga nyckelhändelser och kan berätta om detta vid huvudförhandlingen i domstol.

Vem ska bevisa vad?

Frågan om vem som ska bevisa vad och när detta eventuellt går över till motparten är en av de mest komplexa frågorna vid en tvist. Det är inget som parterna normalt får reda på utan den bedömningen gör domaren i samband med att han skriver dom. Det kan därför vara svårt för parterna att veta vem som ska bevisa vad och därför säkrar parterna upp med bevisning om allt mellan himmel och jord och målet blir ohanterligt.

En huvudregel och lämplig utgångspunkt är att den som påstår något är den som också ska bevisa det. Det innebär kort att om du påstår att du har ingått ett avtal med motparten eller att du har betalat en skuld så är det också du som måste bevisa att du faktiskt har gjort det och att så har skett. Det är lättare att bevisa att något har hänt än att bevisa att något inte har hänt och det är anledningen till den här bevisregeln.

Vid en viss punkt går sedan bördan över till motparten. Om du påstår att ett avtal har ingåtts mellan er och lyckas bevisa detta. Då går ”bollen” över till motparten som i så fall måste motbevisa att avtalet har ingåtts, annars kommer du att få framgång i just den här frågan.

Det är som sagt mycket svårt att i förväg säga vem som ska bevisa vad och du måste noga tänka igenom vad du måste bevisa i just det här målet, vad du påstår och vad du kan ta fram som visar att detta stämmer. Gör du det så så är du en bra bit på väg. Därefter kan du se vad motparten påstår och tänker bevisa och se om du har bevisning som motbevisar detta och därmed gör motpartens talan sämre än den annars skulle vara.

Skriftlig bevisning

Skriftlig bevisning är väldigt bra att ha och kan ofta vara avgörande i situationer där båda parter påstår att olika saker hänt och ord står mot ord i den redogörelse över händelseförloppet som parterna lämnat. Om du då har skriftlig bevisning som visar att det varit som du påstår är chansen stor att du får rätt i den frågan av domaren.

Skriftlig bevisning är alltså olika dokument eller handlingar som visar att det gått till på det sätt som du påstått. Det är vanligt att det rör sig om avtal, e-post- eller sms-konversationer, intyg, utlåtanden eller andra handlingar där det du påstått framgår.

I bevisuppgiften skriver du helt enkelt vilken handling det rör sig om och vad du menar att handlingen bevisar. Du bilägger sedan en kopia av handlingen till domstolen som då förs in i målet. Lämna aldrig ifrån dig originalhandlingar.

Muntlig bevisning

För det som påstås som saknar stöd av skriftliga handlingar brukar muntlig bevisning i form av vittnesförhör med personer tas med. Hanteringen av den muntliga bevisning är svår och det kräver mycket förberedelser för att det ska bli bra.

I den bevisuppgift som du ska skicka till domstolen så ska det framgå vilka personer du vill höra. Det kan vara förhör med dig själv som part och andra utomstående personer. Du ska sedan även skriva vad personen ska höras om och vad du menar att personen kan bevisa.

Normalt räcker det med att en eller två personer hörs om de olika sakerna du ska bevisa. Det behövs alltså inte 5-6 personer som ska bevisa en viss sak. Så kallade karaktärsvittnen, som ska berätta hur någon är som person, är sällan en bra idé eftersom de inte bevisar något om omständigheterna. Ibland kan karaktärsvittnen till och med avvisas (inte tillåtas) och gör dem inte det tar de bara tid och irriterar ofta rätten eftersom de inte tillför något till målet.

Det är viktigt att du tidigt tar kontakt med de personer du tänkt ta med som muntlig bevisning och förklarar för dem varför du vill att de ska vittna och hur det kommer att gå till.

Efter att bevisningen angetts

Efter att du och motparten lämnat in era slutliga bevisuppgifter till tingsrätten brukar domstolen ge er en viss tid för att svara på dessa. När du får motpartens bevisning är det då viktigt att du går igenom detta, ser vad som förändrats och om det i sin tur betyder att du måste ändra bevisningen på något vis. Ni har då en tid på er där bevisningen kan kompletteras och därefter är tanken att förberedelserna inför huvudförhandlingen är färdiga.

Läs mer om hur en huvudförhandling går till här.